Mindre bloggande och mer kärlek

img_0910 (MMS)

:D Vi har semester <3


Devve har varit hemma på Gotland

img_7714 (MMS)

Vår älskling har varit på Gotland med mormor och morfar i 5 dagar, då han har hälsat på min mormor, morfar och farmor. Han har haft det underbart och lekt med min kusins son Theo som också var där och hälsade på men...

Det har vart så jobbiga dagar, båtresan, bilresan, fylla (stockholmsveckan), och tusen andra farliga saker som hade kunna ta mitt barn ifrån mig har plågat mig med ångest varje dag. I början grät jag av saknad och tröståt och tittade på film och läste under nätterna eftersom sömnen varit långt borta. Men jag och pappa Mats har renoverat garderober och Devins rum dom här dagarna så tiden har gått ändå, men nätterna har varit så svarta och paniken över att jag inte kan skydda mitt barn har totalt tagit över. Men han har haft det så bra på ön och jag vet att dom aldrig släpper honom ur siktet. Jag vet allt detta men jag vet också att det inte spelar någon roll, för döden har redan förstört den delen av mig, och jag fungerar helt enkelt inte utan mitt barn.

Nu sitter vi alla tre i soffan och myser, det känns som om han har växt så otroligt mycket och pratar ännu mer än han gjorde innan resan. Jag vet att han har haft det bra, han har ju inte ens velat prata i telefon med oss, förutom en gång då han ville prata med pappa och sen sista dagen ville han äntligen prata en gång med sin mamma.

Men nu är vi tillsammans igen och jag andas för första gången på 5 dagar. Tack alla på ön för att ni har skyddat mitt barn och samtidigt gett honom så många skratt, han verkar ha haft så roligt och han längtar efter er redan.


Första cykelturen för Devve. Min älskade u...

img_3093 (MMS)

Första cykelturen för Devve. Min älskade unge är så stor!

Utan Mats hade jag aldrig kunnat gå bredvid cykeln och stödja samtidigt som denna stora milstolpen filmades. Men vi är två nu och jag har precis fått en film på när min son cyklar för första gången och jag springer bredvid. Det är värt så mycket och jag uppskattar det, jag uppskattar Mats och jag uppskattar att min son har två pappor

<3 mina 3 killar, en i himlen och två på jorden <3
Jag älskar er mest av allt!!


Efter en tung helg avslutar vi på stranden...

img_6262 (MMS)

Efter en tung helg avslutar vi på stranden i solnedgången. Jag saknar och jag lider så långt inne i själen nu att det enda som får mig att  andas är 100% närvaro av min son. Jag kommer sova i hans säng i natt, om han nu orkar med morsan <3


Du har fattas mig i 3 år idag




Jag försöker bara andas idag, när vi kom hem någon gång på natten efter för alldeles för högt intag av alkohol så kända jag hur allt kom till mig.. det kom snabbt och jag har inte sovit en blund ännu. Jag har tittar på film, film och åter film. Jag gråter och jag sörjer över allt som påminner om min Samuel, men jag lyckas ändå koppla bort ibland. Det känns som om så länge jag har en film att se på nu så kommer jag att klara av den här dagen.

Det är 3 år idag sedan han dog, hur kan det va 3 år?
Det känns som om det var flera livstider sedan och det känns som om det var igår

Jag måste skynda mig att skriva, för jag måste se en till film nu, mys lite med mina två killar och se ännu mer film. jag vet inte vart det kom ifrån, men det känns som om jag inte sysselsätter mig med att försvinna in filmernas världar så kommer jag bli så jäkla förbannad och less på livet. Jag kommer lägga mig i fosterställning och skrika ut min hjälplöshet... för jag vill inget annat än att ha honom tillbaka här med sina barn som är så osyldiga i allt det här.

Min älskade, jag är inte redo att ta till mig att det har gått 3 år, jag är inte stark nog idag att sakna dig mer än livet. jag gömmer mig idag, jag älskar dig idag och saknar dig, precis som alla andra dagar.

men jag är inte stark nog att möta 3 års dagen nu. För det är inte rätt, det var inte så här det skulle bli. Döden har dödat mig och jag är rädd för allt, rädd för vem jag ska förlora. Rädd för att ibland gå utanför dörren med mitt barn, för vad som helst kan ju hända honom. Hur ska jag klara av att hålla honom i liv i så många år. Så fort jag läser om dödsfall så lägger jag till det på listan. Idag hade en pappa dött efter att han sovit på en luftmadrass med elpump. Nu får varken Dev eller Mats sova på en sådan. Min lista är lång, saker som vi inte kan göra för någon har dött av det. Döden gör mig mer och mer begränsad och jag är rädd för hur långt det kan gå. Hur ska jag ens kunna släppa ut Devin att leka själv på gården när han blir större, vem som helst kan ju ta honom, tänk om han går ut till bilvägen och blir överkörd. Tänk om jag stänger in mitt barn och gör honom rädd för livet.


Jag är för rädd idag min älskade Samuel, jag är för rädd att möta min oändliga kärlek till dig, min bottenlösa saknad till dina armar omkring mig och vetskapen av att du faktiskt är död är ännu... helt... jävla...

Jag älskar dig och det har inte gått en dag på 3 år utan att jag känner precis så


DU FATTAS MIG




Jag ska snart berätta om en grej, något som får mig att kanske våga, bara under en liten sekund, tro på att Samuel finns någonstans. För han gav mig ett tecken och det fick också Mats uppleva, hans dotter N och Devve. Jag ska bara finna lite kraft så ska jag skriva ner och berätta allt.

3 år utan dig!

img_1767 (MMS)

Det är den 9:e juli nu, det är 3 år sedan du dog.

Jag kan knappt andas nu, jag älskar dig, jag vill ha dig tillbaka!

Det var inte så här det skulle bli. Jag saknar sig.. Du fattas mig, jag skriver till dig snart min älskade, jag ska bara försöka sova, snart...

senare.. ANDAS!!


Jag lever för dig mitt hjärta <3

img_8153 (MMS)

Jag lever för dig mitt hjärta <3


Fortsätt andas min lilla sjukling <3

img_9365 (MMS)

Devves lilla kropp skakar som ett asplöv, hans tonläge i rösten låter precis som mig när jag har feber och även hans kropp beter sig på samma vis. Han pratar osammanhängande och är väldigt "borta" och förvirrad just nu. Men jag har aldrig sett honom ha sån kraftig feberfrossa som nu och jag vågar inte stänga ögonen en sekund utan följer oroligt varje andetag och varje ofrivilliga ryckning i hans muskler.

Men trots det är han ändå snabb att säga prosit mitt upp i allt när jag nyser.. Min lilla älskling, alltid så underbar <3

Vad du än gör mitt hjärta, sluta inte andas.. Det är ju "bara" feber, men jag är ändå livrädd just nu!!


Syskonkärlek <3

img_9120 (MMS)

Storasyster N och lillebror Devve myser efter badet. Jag älskar dom båda mer än ord kan beskriva :love:



Pappa Samuel.. se på våra fantastiska ungar! Du fattas oss tre så mycket men jag hoppas du är med oss idag


RSS 2.0