sååå heta

Minnen… eller jag skulle vilja använda ett annat ord, minnen är för mig något bra, en tid som har skapat ett fint avtryck i min själ. Men det som händer mig nu är mer som att bli omkull kastad i ett tumult, vetskapen av farbror på sjukhuset får mig att minnas den gången Samuel hamnade i respirator efter ett av hans självmordsförsök, jag minns hur hans livlösa kropp låg framför mig, hur maskinen andades åt honom . Jag vet att jag försökte föreställa mig honom död, men nu i efterhand vet jag att det är något man aldrig kan göra. Jag kan än idag höra ljudet från apparaterna, hur jag hela tiden hade kolla på alla hans värden och tog reda på vad allt betydde från läkare och sjuksköterskor, jag satt vid hans sida hela natten och hela morgonen, tills han vaknade, det är ett ljud som jag heller aldrig kommer glömma, hur han försöker andas med slangar ner längs hans hals, ljudet av att dom drar ut slangen och hans hostningar. Min lättnad över att min älskling var vid liv, känslan av att hans hand trycker tillbaka mot min, hans levande ögon, Men det var inte över vet jag nu, min lättnad var kortvarig och byttes tillslut ut mot sorg efter min älskades död.

Ordet död kommer upp i alla sammanhang, men ikväll när jag skulle läsa min kurslitteratur så fick jag en stor käftsmäll av ordet självmord, det var inte bara någon enstaka gång utan det verkligen stod hela jävla tiden, jag försökte läsa om och om igen med det gick helt enkelt inte, jag kunde inte komma ihåg ett enda ord förutom ordet självmord. Samuels kropp blixtrade framför min näthinna, Samuels skratt blixtrade i min trumhinna.

Till slut gav jag upp, idag är jag inte tillräckligt stark för att klara av att läsa texten om Durkheim men det är en dag imorgon med och jag kan bara hoppas att det går bättre då, för jag vet att Samuel vill att jag skall gå i skolan, jag vet att han vill att jag skall plugga till socionom men ibland är det helt enkelt för jobbigt, ibland kraschar jag och det enda jag kan göra nu är att invänta natten, som jag förmodar kommer bli relativt sömnlös och ångestfylld.  Men som sagt, det är en dag imorgon med…

Du fattas mig Samuel, mitt hjärta blöder av saknad

Detta är den andra sidan som jag skulle läsa, jag har markerat rött när
ordet.. ja ni vet vilket, förekommer. Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta,
det är nästan komiskt att jag skulle hamna i just den här gruppen
som skulle läsa om just det här snubben
Det är komiskt på ett jäkla sjukt och brutalt sätt
Jag vill skrika upp mot himlen till den makt som styr

-ARE YOU FUCKING KIDDING ME??

En låt från David till Sara
vi båda saknar våra älskade men vi försöker hjälpa varandra
och stötta när det är mörkt
Jag finns alltid här för dig hjärtat

Alldeles nyss
Prinsessa av september
Bar jag dig i min famn
Genom spruckna nätter med varsamma händer
Viskade jag ditt vackraste namn
Jag ville fylla dej med drömmar
Måla en himmel så blå
Jag ville ha dej att tro att allt du önskar kan du få

Om det ändå hade räckt med bara min kärlek till dej
Den är större än du tror
Större än kärleken själv
För när du steg ner på denna jorden rund
Var du älskad från första stund
Älskad från första stund

Det gör mej så ont
Prinsessa av september
Att möta din skräckslagna blick
Se dig famnad av en sorg som bara du känner
Och glida iväg från det lugn som är ditt
Är det jag som har lärt dig att måla dina orosmoln?
Har jag kramat dig för hårt, säg nåt så jag kan förstå

Om det ändå hade räckt med bara min kärlek till dej
Den är större än du tror
Större än kärleken själv
För när du steg ner på denna jorden rund
Var du älskad från första stund
Älskad från första stund, älskad från första stund

Jag säger ditt namn
Prinsessa av september
Du stänger din dörr igen
Det kommer en dag då himlen återvänder
Men du kan inte se den än
Och fast min oro för dig är nånting jag inte rår på
Måste jag släppa din hand och se dig villande gå

Om det ändå hade räckt med bara min kärlek till dej
Den är större än du tror
Större än kärleken själv
För när du steg ner på denna jorden rund
Var du älskad från första stund
Älskad från första stund, älskad från första stund

på kvällen åkte vi förbi John och Jill med gudfar Robin, Dev är lika söt som vanligt och charmar alla med sin fantastiska personlighet och galna moves

Dev doin' the dance (kör galer vid 04:50)



Dev myser med bästa fårskinnet (kastet kommer efter 03:45)

tror nästan att jag själv har skrivt texten
låten är till dig älskling...

Need you to be by
My my side
Cause I never said
Goodbye

Tordags fylldes av mys med Angelica som kom hit och kollade film och sov över, på fredagen åkte jag på morgonen och brunchade med henne, Dev, Emma och Cissi, sen tog vi en runda i gallerian där vi träffade Samuls vänner, dom sa precis som alla andra att Dev är så lik sin pappa.

Amerikanska pannkakor, ägg och bacoon



Dev, Cissi och stor nalle på BR i gallerian

Fredagen blev lugn och prat med David på telefon, lördagen tog jag och Mange tag i ”gästrummet” ute och slängde möbler som jag och Samuel hade köpt. Vet inte vad jag ska göra av det rummet men det kommer nog med tiden

Inget lekland idag då Devin vaknade med 39 graders feber. Sen blev det värre, min älskade farbror fick på morgonen en väldigt allvarlig stroke och ligger nu på sjukhus, farfar fick en för några år sen (han lever idag) så det är många minnen och känslor som kommer upp till yta, rädslan för att förlora farbror men även att pappa också kan drabbas av en stroke då det kanske ligger i generna. Mina tankar finns bara hos farbror och resten av familjen, min älskade farbror, snälla dö inte…

Idag när jag kom hem så tittade jag ner i brevlådan som vanligt, i den låg ett brev med mitt namn skrivet med fina färger. När jag väl kommit innanför dörren och ställt ner Dev på golvet så öppnar jag brevet. Första meningen få mig att frysa till ” jag ska stjäla”. Tankarna går nu väldigt snabbt, ett hotbrev, någon vill skada mig och sno mina saker, men vem skriver ett hotbrev med såna fina färger? Jag läser vidare och jag står stum, lycka sprider sig djupt i min själ, det var så otroligt länge sen, jag kände mig så lyckligt lottad över att ha träffat en underbar människa som den vackra Cecilia, denna makalösa människa har alltså tagit sig tid och skrivet ett litet brev till mig och skickat iväg det. jag är helt chockad över att människor gör så fina saker för vandra, eller rättare sagt för mig, Cecilia du är inte som alla andra, du är helt otrolig, tack för att du fick mig att le och att skratta, men främst för att du får mig att känna mig omtyckt. Mitt brev från min underbara vän Cecilia:

”Jag ska stjäla en skatt. Den döljer sig vid regnbågens slut. Den är min, Den är du”

En annan underbar människa som jag också har intagit en väldigt speciell plats i mitt hjärta är Angelica, imorgon skall vi åka till leklandet Andy. Angelica skall ta med sin lilla kusin och Dev har tagit ledigt från dagis. Imorgon blir det mys och lek för hela slanten.

Just nu känner jag mig väldigt lyckligt lottad, det var ett tag sen och det känns faktiskt otroligt skönt att få lite perspektiv, att se dom små sakerna och att uppskatta all kärlek omkring mig, familj och vänner, jag uppskattar er!

Äntligen är sista arbetet klart, imorgon klockan 12 är jag fri ända fram tills på måndag, inga arbeten, ingen skola för första gången på 5 veckor, helt snuskigt härligt om jag får uttrycka mig så. Förutom detta har jag dessutom ordnat barnvakt mellan lördag och söndag. Fuck Yeah!!

tänk om alla kunde vakna upp till den här energin (filmat i lördags)

Idag kom jag hem från skolan precis när Devin åt mellanmål på förskolan, jag åkte hem och lämna bilen och tog vagnen och gick upp. Väl där satt Devin fortfarande och åt, hans leende när han såg mig kan smälta vilket hjärta som helst. Sen gick Devin hela vägen hem själv, även om det tog 25 minuter längre än vad det hade gjort om han åkt vagnen. Han ramla bara ca 5 gånger, annars gick han helt själv, han stannar och tittar på bilar, lastbilar, på människor som går förbi och killarna som spelar fotboll. Han är så otroligt duktig nu. När vi kom hem var han nog rätt slut då jag hittade honom på golvet mysandes med min sjal.

Jag skrev tidigare idag, hur jag mindes ditt skratt idag
Här är en del från en film från en av många resor vi gjorde upp till Östersund
Ditt skratt går rakt in i mitt hjärta, ingen fick mig att skratta som du (som ni hör)

Samuel, Mattias och jag som filmar

En dag när jag var trött och grinig kom jag till Manges jobb och klagade lite över ditten och datten, t ex om hur jag var tvungen att tömma förrådet då jag inte längre kunde sortera eftersom att kartongerna växte nästan upp till taket, på lördagen var Magnus en karlakarl och hjälpte mig tömma allt och oj vad han slet, han hjälpte mig också upp med grejer på vinden, sen åkte vi till maxi och slängde skiten och pantade. Därefter bjöd jag på pizza som tack.

Färdiga :D



Tack Mange för att du såg att jag behövde hjälp med det praktiska
som nu förtiden bara läggs på hög.
Tack för att du ställer upp. Du är ju en pärla!!

Jag kan nästan höra ditt underbara skratt på riktigt,
älsklingen min..
ingen fick mig att skratta som du

förutom att bloggen är min terapi så är det också ett sätt att inspirera människor och förhoppningsvis ge dem perspektiv på livet, uppskatta det de har och ta vara på kärleken.

Cissi är en tjej med galen humor (som jag) grov i käften (som jag) och blivande socionom (som jag) sen har hon också en blogg (som jag) och hennes inlägg berörde mig otroligt mycket, tog sig ända in i själen. känslan av förståelse gjorde mig trygg.

” Hon går runt bland alla och om man inte vet, ja då vet man inte, hon ser ut som vilken tjej som helst, men det är hon sannerligen inte.” 
läs hela inlägget här

Hetingen Cissi

Både Cissi och Angelica (från klassen) har genom bloggen fått tagit del av min sorg, det är skönt att inte behöva berätta allt från början, det är skönt att dom båda får in inblick i mitt mående. Tänk vilka fina människor jag har träffat, jag ler upp mot Samuel och säger ”har du något med det här att göra älskling?” då det var hans idé att jag skulle utbilda mig till socionom. Jag kan nästan höra hur han fnissar oskyldigt.

det jag hör

baby come home

baby still I am waiting in the light

Hoping the angels would carry you home

Everything had died and turned to stones

tillägg: Jämfört med bröstvårtorna så var den här mycket lättare, tungan var absolut lättast tror jag iaf, det var så många år sen. Den herren som gör mig så tjusig är Daniel, förutom att han sticker hål på folk så spelar han i band också.

Rock som fääään!!

http://www.sterbhaus.com/

nygjord

mannen i mitt liv




13 månader gammal om två dagar

idag lämnades arbetet in i skolan, 3 minuter över nio. idag tar jag det lugnt för förta gången på lääänge, MP var hemma idag med Dev, imorgon är det dagis som gäller, för mig är det nästa arbete som måste påbörjas och vara klart till fredagen och ett till nästa vecka.
nu ska jag mysa med min Lille, han är ju det bästa jag har.

Jag var helt slut igår, gick och la mig tidigt och tänkte att lite sömn gör mig gott, huvudet värkte och en röst inom mig blev allt tydligare, fröken samvete var på besök. Jag kunde inte sova, jag vred och vände mig, ville så gärna ta Devin till min säng och bara ligga och viska i hans öra att mamma bara är slutkörd och egentligen bara vill att vi ska må bra, leva och må bra i ljuset av Samuels kärlek som lever vidare genom oss, men jag ville inte väcka mitt lilla barn så jag låg och viskade till Samuel, förklarade hur jag kände, att Devin inte får tas ifrån mig, att jag ska kämpa vidare, men att jag faktiskt bara är människa, ibland måste man få ge upp om det bara är för en dag, få gråta ut och faktiskt känna alla förbjudna känslor. Jag önskade att smärtan jag har skulle försvinna, känslor av smärta och hopplöshet kan driva en människa till det yttersta, jag är bara utmattad och vill ha en trygg famn att krypa upp i, min Samuels trygga famn som säger att det en dag kommer bli bättre.

Igår satte jag på radion efter ett tags tystnad i bilen, jag sa innan till Samuel att jag skulle sätta på hans kanal, det var reklam jag grät fram en önskan, om att nästa låt skulle vara ett tecken, om bara något litet oväsentligt tecken på att han finns någonstans, låten som kom har jag lyssnat på många gånger, men egentligen aldrig reflekterat över texten.

Samuels kärlek spred sig i bilen och jag vågade tro på att han kanske finns någonstans och vakar över mig, vakar över gumman hans.

det som fick mig att gråta var:

I miss your heart I miss your lonely eyes
I want to come back for more, I want to take care of my memories, welcome me, welcome me tonight.
There's been tragedies and hard times,
there's been luck and real good times
 

Klicka här för att öppna inlägget

Dev vaknade vid halv tio och grät, sen grät han till halv ett, jag försökte allt, tillslut tog jag fram selen men inte ens det var bra efter ett tag, jag blev stressad, jag kunde inte plugga och Devins gråt skar in i hjärtat, vad är det som är fel min lilla älskling? Till slut ringde jag MP som precis slutat jobba, han kom förbi med Junior och Wille men inte ens det hjälpte. Aldrig har Devin gråtit på det sättet i MP famn, han som alltid blir så glad så fort han ser din bästa kompis MP, nåt var riktigt galet. Dev grät och grät men jag kunde iaf läsa lite när killarna var här, till slut slutade gråten och MP fick Lille att somna. Det här har aldrig hänt förut, Devin är ju känd för att vara ungen som aldrig gråter eller är ledsen.  

Jag undrar hur det här med skola och Dev kommer att gå, men vi kämpar på tills det brister. Tills dess är jag så tacksam för vänner som alltid ställer upp. Nu måste jag försöka plugga, även om ögonen går i kors.

Du kommer alltid att vara älskad
Du kommer alltid att vara saknad
Du fattas mig älskling
Jag behöver dig så...

Idag är en sån dag som man bara vill be allt och alla att dra åt helvete, länge sen jag var så jäkla förbannad på folk omkring mig. det är inte bara en incident utan flera, började på morgonen och det bara fortsätter.
Det är inte bra för mig att känna så här,
går ju ner mig så jäkla lätt.
HELVETE!! lämna mig ifred nu!

You said yourself before.
Where are you?
I'm needing you much more.
I bet you never knew.
Now everything, is gonna fall apart.
I need you here, not just in my heart.

This wasn't how it's supposed to be.
(In loving memory)
And now I'm torn with misery.
(In loving memory)
I won't forget you please don't me.
(In loving memory)
This wasn't how it's supposed to be.
(In loving memory)

You said yourself before.
Where are you?
Face down on the floor.
I bet you never knew.
Now everything, is gonna break again.
If you just began, why did you have to end?

This wasn't how it's supposed to be.
(In loving memory)
And now I'm torn with misery.
(In loving memory)
I won't forget you please don't me.
(In loving memory)
This wasn't how it's supposed to be.
(In loving memory)

(It won't go away. It won't go away.
It won't go away. It won't go a-way.
It won't go away. It won't go away.
It won't go away. It won't go a-way.)
IT WON'T GO AWAY!

This wasn't how it's supposed to be.
(In loving memory)
And now I'm torn with misery.
(In loving memory)
I won't forget you please don't me.
(In loving memory)
This wasn't how it's supposed to be.
(In loving memory)

Tror ni inte att en katt satt och väntade på oss när vi gick ner till bilen, som tur var hade jag kameran, så nu får ni se vad jag menar. Denna unge är helt jävla fantastisk, tänk den glädjen han har över att få se en katt, tänk att varje gång vi går ner till bilen så pratar han om kissen, han ger inte upp utan lever på hoppet om att en dag så kommer katterna tillbaka. Vilket det också gjort, vi alla kan lära oss av underbara Dev, han har pappas glädje inom sig, det ser jag långa vägar, det skratten med just den blicken kan bara komma från en människa, min Samuel.


här kommer filmerna





Du får mamma att le, på riktigt

under natten började Dev att hosta efter två dagars förskylning, han kippade efter andan flera gånger och sov jätte dåligt, jag ringde MP vid midnatt och han kunde ställa upp som den pärla han är, klockan nio var han här och jag lämnade över mitt sjuka barn, in till skolan snabbt som bara den för att hinna och sen möte, MP ringer och berättar hur Dev även har spytt och diaré, jag var klar i skolan vid halv elva ocxh syndade mig hem till min lilla sjukling som satt så glad och nöjd i sin stol när jag kom hem, MP hade klippt hans tuppkamm igen och han var så fin, vid ett åkte vi till Martina kliniken på sofia hemmet och träffade en läkare, som konstaterade att Dev har falsk krupp. 

Vilka är symptomen vid falsk krupp?

• Karaktäristiskt är hård, skällande hosta.
• Heshet och väsande ljud som hörs framför allt vid inandning.
• Symptomen kommer ofta om natten när barnet har sovit några timmar.
• Feber
• Barnet är ofta förkylt innan sjukdomen bryter ut.

Vad ska man vara särskilt uppmärksam på?

• Om barnet blir tilltagande trött och slött.
• Blåfärgning runt mun, näsa och naglar.
• Besvärad andning.

Vad kan man göra själv?

• Försök få barnet att lugna ner sig och förhålla sig så lugnt som möjligt. Uppträd själv lugnt, oro och rädsla smittar av sig på barnet.
• Sätt barnet upp, det underlättar andningen.
• Inandning av vattenånga kan eventuellt mildra symptomen, till exempel i badrummet där man kan låta varmt vatten rinna i duschen. Alternativt kan man packa in barnet varmt och ta med det ut i torr, kall luft.
• Undvik stora måltider, eftersom hostanfall kan provocera kräkning.
• Ge barnet rikligt att dricka.
• Vid feber ska barnet ha så lite kläder som möjligt på sig och inte ligga under en varm filt

http://www.gratefulness.org/candles/message.cfm?l=sve&cid=9114642

i 48 timmar kommer det brinna för dig min älskling
även om saknaden efter dig kommer att fortgå långt efter det

Devins inskolning är igång, jag och MP hade första dagen tillsammans, sen åkte jag iväg till skolan och Dev stanna med sin bästis MP, idag hade jag inskolningen själv, därefter var John, Jill och Robin barnvakt, imorgon kör jag inskolningen och sedan får Dev följa med mig till skolan då jag har grupparbete, och fredag så kör MP inskolningen själv och har Dev tills jag kommer från skolan. Alla har som ett eget schema!!

När jag kom med Dev på morgonen till förskolan så regnade det, jag gick in och satte på honom hans regnkläder, han är så liten i sina stora och långa kläder, hans stövlar som han fått av MP hade han ännu inte vuxit i ordentligen och snubblade på sig själv. Jag lämnade över mitt barn till en av pedagogerna och såg han vandra iväg med henne i handen. Första gången i mitt liv är jag inte säker när jag lämnar bort mitt barn, jag känner oro och saknad efter honom och att inte ha kontroll över om dom är snälla och duktiga med honom när jag inte är i närheten äter upp mig. Jag har fått påpekat några saker som jag inte varit nöjd med, att han t ex behöver hjälp att äta då han ännu inte är så duktig. Men jag kommer ju aldrig veta om dom lyssnar på vad jag säger, eller bara kör på som vanligt, sätter en sked i hans hand, matar han med några skedar och låter han lära sig själv därefter. Lille var ju hungrig när dom dukade bort maten så jag gick fram, gav han mat och tog sedan upp problemet med pedagogen. Hoppas fasiken att hon lyssnar, jag tål mycket när det gäller omsorgen på förskola då jag själv jobbat i det innan jag började plugga och jag vet hur det låga antalet personal och höga antalet barn påverkar standarden, men att ett barn skall bli mätt, det måste man kunna kräva.

På väg in till stan mot skolan efter att jag lämnade av honom till J, J och R så tog jag ett prat med Samuel, jag bad honom finnas där för Devin, och att han måste se till så att han mår bra. Det kan jag kräva av Samuel, för jag tar hand om allt från jorden och han tar hand om allt från himlen. Det är hårt att jag aldrig kommer få se bilden av hur Samuel hämtar sin son på dagis, hur Devin springer med öppen famn till sin pappa. Det är nåt jag har förlorat, och aldrig kommer få igen. Det är en sorg att inse hur mycket dom små detaljerna hade betytt, hur mycket du fattas oss pappa Samuel en dag som denna.